onsdag, oktober 17, 2007

Proposal to bombard Burma with photos

Please, tell me what you think about this idea.
Even though there has been leaks in the firewall of Burma, and even though there is short-wave radio transmission and so on, the vast majority of the people in Burma, do not have direct access to these sources of information, and have to rely on rumours about what happened during the days of protest and crackdown. I think that spreading the word further, by giving proof of what what and is going on, to ordinary people and to low officials and people on various administrative posts, is crucial to build up even more resistance, motivation and courage to disobey orders from higher up in the hierarchy.

Perhaps one possible way to do this is by mail. With pictures, since a picture is worth a thousand words and speaks every language. My suggestion, as for right now, is to send:
1) Postcards of the demonstrations, that shows the incredible size and power of it, and how it was brutally halted. MOST postcards will probably get stuck in the very first mail sorting facility, but for the workers there to see. Some will probably go further, since you might just look at the address (or you could pretend to do so). By writing realistic fake addresses, the postcards will never reach (and thereby harm) any recipient, but will be seen by various people dealing with mails, and might be shown to even further, when looking for the address...
2) Pictures in envelopes, sent to real addresses: low officials, police stations, local authorities etc. The people there might not even have understood the width of what was happening, and they have been fed lies about violent protestors etc. The problem is of course, to find appropriate addresses.

Postcards can be printed by you, on good paper, and I guess laser or wax printers is better against moist than ink. Pictures in envelopes could be printed with any printer, of course. On the back side, a simple one-sentence message, or nothing at all, except the address.

How does this sound to you? I imagine that feeding the public and low officials in the administration with the truth could be more effective than trying to change the minds of Than Shwe and the other generals.

Please comment on this, so we can develop the idea, or discard it...

lördag, oktober 13, 2007

Minst 13?


Ha, nu har Burmesiska juntan tvingat ut tiotusentals människor i regnet för att demonstrera till deras stöd. Minst 50 från varje fabrik i närliggande industriområden skulle enligt order transporteras dit... Vad tror de att det ska leda till?!? Burmeserna vet, och vi vet, att det bara är order som lyds, och inte tyder på äkta stöd till juntan. Varför lägga energi på att försöka luras så klumpigt?

Nåja, det som stör mig är siffran 13. I den här artikeln, liksom i många andra, så nämns att minst 13 personer dödats under protesterna. Men andra observationer, uppskattningar och gissningar talar ju om många hundratals! Varför är det just 13 som är den accepterade verifierade siffran? Jo, därför att det är den i Burma officiella siffran, den som rapporterats av media. Faktumet att man lägger någon som helst tillit till juntans propagandaapparat - till och med använder den som nån slags referens - är djupt störande. Jag skulle hellre lita på vittnesmålen från en blind förvirrad 4-åring än på Burmesisk officiell media.

torsdag, oktober 11, 2007

Svalt och hopplöst om Burma?

Burma är ute. Inga massdemonstrationer i hundratusentals längre, inga fler nedskjutna fredliga demonstranter på öppen gata, så Burma lyser med sin frånvaro på förstasidorna på internets nyhetssidor. Förstås med undantag för t.ex. Mizzima och Irrawaddy.

FN kommer formulera sig "mjukt" och "djupt beklaga" händelserna i Burma (istället som först var förslaget). Fy fan, vad kasst. Givetvis är det Kina som lagt sitt veto mot ett fördömande. Kina till och med berömmer juntan för återställd "stabilitet"! Fy fan för Kina! Ett kompakt mörker av stabilt förtryck, det är Kinas melodi, både på hemma- och bortaplan.

I och för sig, vad gör man med ett fördömande då? Skulle det inneburit något annat än bara ord att kasta på dem?

Alla dessa veton från Kina och Ryssland när det gäller Burma och andra människorättskränkande länder, och för den delen USA när det gäller Israel-Palestina, gör ju att man blir hemskt kritisk till maktstrukturen i FN och skeptisk mot att de egentligen kan åstadkomma något över huvud taget. Begreppet "tandlöst" hör man allt oftare om FN. Kikar man litet på Wiki om säkerhetsrådet framgår det med all önskad tydlighet att där behövs en fullständig omorganisation. Hur fasen kan Kina tillåtas använda sin makt över sånt här? Kunde inte alla FN-länder rösta bort länder ur säkerhetsrådet? Kan man inte förbruka sin missbrukade vetorätt?

Diktatorn Than Shwe har erbjudit Aung San Suu Kyi dialog, men bara om hon först lovar att amputera armar och ben, samt operera bort struphuvudet, ungefär. Smart. I en kommentar på Mizzima diskuteras vad hon bör välja att göra.... Kanske är det aningens positivt att juntan utsett en ansvarig kontaktperson för juntans kontakt med Aung San Suu Kyi... Eller så är det bara ytterligare nåt tomt poänglöst de gör för att imponera på FN.

Nej, förtrycket, misshandeln, tortyren, frihetsberövandet, det kommer rulla på. Om inget drastiskt kunde ske trots den starka viljeyttringen från folket på Yangons gator - när kan det då ske? Vad måste hända? Måste ekonomin först krascha så djupt att endast det absoluta toppskiktet av diktatorns närmaste familj håller sig ovanför ytan, för att andra i militären ska göra myteri? Eller kunde det räcka med information och medlidande med sina medmänniskor?

torsdag, oktober 04, 2007


Free Burma!

tisdag, oktober 02, 2007

Varje dag i Burma. Mer video...

Rörliga bilder kan vara lättare att ta till sig än skrivna ord. Dessa bilder finns tillgängliga - bl.a. här nedan, klippta från YouTube. Nu ber jag dig offra några minuter av ditt liv, för att enkelt sätta dig in i en viktig del av den ständigt rådande situationen i Burma. Den som rått i många år och som kommer fortsätta råda om ingen drastisk förändring sker. Här handlar det mest om folkgruppen Karen i östra Burma. Ett folkmord nu även Sylvester Stallone (!) bevittnat.

Orkar du inte se allt på en gång, sätt bokmärke och kom tillbaka. Snälla!

Burma Snapshots


Shoot on Sight


Burmese army atrocities (BBC report) 9.54 min


Ibrahim Gambari har ett svårt jobb! Hoppas han har lyckats med åtminstone något av sitt uppdrag!