Svalt och hopplöst om Burma?

Burma är ute. Inga massdemonstrationer i hundratusentals längre, inga fler nedskjutna fredliga demonstranter på öppen gata, så Burma lyser med sin frånvaro på förstasidorna på internets nyhetssidor. Förstås med undantag för t.ex. Mizzima och Irrawaddy.

FN kommer formulera sig "mjukt" och "djupt beklaga" händelserna i Burma (istället som först var förslaget). Fy fan, vad kasst. Givetvis är det Kina som lagt sitt veto mot ett fördömande. Kina till och med berömmer juntan för återställd "stabilitet"! Fy fan för Kina! Ett kompakt mörker av stabilt förtryck, det är Kinas melodi, både på hemma- och bortaplan.

I och för sig, vad gör man med ett fördömande då? Skulle det inneburit något annat än bara ord att kasta på dem?

Alla dessa veton från Kina och Ryssland när det gäller Burma och andra människorättskränkande länder, och för den delen USA när det gäller Israel-Palestina, gör ju att man blir hemskt kritisk till maktstrukturen i FN och skeptisk mot att de egentligen kan åstadkomma något över huvud taget. Begreppet "tandlöst" hör man allt oftare om FN. Kikar man litet på Wiki om säkerhetsrådet framgår det med all önskad tydlighet att där behövs en fullständig omorganisation. Hur fasen kan Kina tillåtas använda sin makt över sånt här? Kunde inte alla FN-länder rösta bort länder ur säkerhetsrådet? Kan man inte förbruka sin missbrukade vetorätt?

Diktatorn Than Shwe har erbjudit Aung San Suu Kyi dialog, men bara om hon först lovar att amputera armar och ben, samt operera bort struphuvudet, ungefär. Smart. I en kommentar på Mizzima diskuteras vad hon bör välja att göra.... Kanske är det aningens positivt att juntan utsett en ansvarig kontaktperson för juntans kontakt med Aung San Suu Kyi... Eller så är det bara ytterligare nåt tomt poänglöst de gör för att imponera på FN.

Nej, förtrycket, misshandeln, tortyren, frihetsberövandet, det kommer rulla på. Om inget drastiskt kunde ske trots den starka viljeyttringen från folket på Yangons gator - när kan det då ske? Vad måste hända? Måste ekonomin först krascha så djupt att endast det absoluta toppskiktet av diktatorns närmaste familj håller sig ovanför ytan, för att andra i militären ska göra myteri? Eller kunde det räcka med information och medlidande med sina medmänniskor?